Elin Brissman

Fotorealistiskt måleri i olja på lin, av platta fasader av ospektakulära byggnader från perioden 1945-1975, med raka, perspektivlösa utsnitt. Jag målar laserande, lager på lager av färg utspädd med liquin på en fingrängad linneduk. Jag spänner bilderna först när de är halvfärdiga, något som började som ett sätt att undvika att få en ljus skuggbild av ramen i bildytan, men de halvfärdiga kanterna har blivit viktigare för mig genom att de bidrar till att säga något om bildens egen historia och uppbyggnad.

Vardag och arkitektur, allmänhetens ofta negativa syn på vad jag ser som vacker arkitektur sprungen ur vackra idéer och framtidstro.

- Jag fascineras av byggnader och hur vi ser på dem, eller väljer att inte se dem. I mina ögon är de vackra och förtjänar tid och uppmärksamhet. Att de dessutom tillåter mig att gräva ner mig i måleri och materialitet gör det bara bättre! Jag gillar hur fönstren samtidigt speglar omgivningarna och låter en se in, hur tiden har olika tempo inne och ute, fasaderna nöts sakta av väder och vind, medan ting skiftar snabbare i det vi glimtar genom fönstren; husens fasader står som monument över tiden då de byggdes och interiörerna över individerna som bebor dem. Men framför allt älskar jag att måla, och jag strävar hela tiden för att bli tekniskt bättre.

Alla mina målningar hänger samman, utan att de är en formell serie. Jag har fascinerats av hus under en längre tid, och de har länge varit viktiga element i mina målningar, men de har blivit mer och mer framträdande, och under våren 2008 tog de den form de har nu, enkla fasader i rätvinkliga, nästan formalistiska kompositioner. Sedan dess har de blivit mera detaljerade och färgrika, de har gått från att vara främst industriella byggnader till flera bostadshus, och de består inte längre alltid av himmel-byggnad-mark.

- Hvorfor ble du boende her?: Jag flyttade hit för skolans skull, men jag trivs gott här, och jag ogillar att flytta. Kontaktnät och kunskap om hur saker fungerar. Och så ska jag ställa ut i Voss under Vossajazz till våren, och har funderingar på att söka konsthögskolans stipendiatprogram...

Hva er det beste med miljøet og byen?: Det är intimt men ändå händer en hel del, byn är liten men har mycket av det som en större har att ge...

- Hva savner du i det bergenske kunstmiljøet?: En försäljningskultur, fler som vågar satsa på att köpa samtidsverk. Det är synd att så stor del av norsk försäljning sker i Oslo...

Hva jobber du med for øyeblikket?: Just nu letar jag ateljé, har varit tvungen att flytta hem allt. Annars försöker jag producera nytt inför våren, har en del nya målningar på gång, främst halvstor bild med en detalj av två fönster i en gammalrosa rappad fasad, med mycket trädreflexioner och råglas.

- Ambisjoner og håp for fremtiden: min största förhoppning är att kunna ha råd att ägna tid åt måleriet. Jag gillar det vardagliga, rutinen och det egna arbetet, kan jag få till det så är jag lycklig. För tillfället kan jag klara det, så planen är att göra det mesta av det så länge det varar.